Pressmeddelande

Lunds universitet Spår efter människor funna i den sjunkna skogen 2009-05-13 I helgen gjorde dykarna unika fynd vid skogen utanför Haväng som med största sannolikhet utgör spår efter människor. Arne Sjöström, dykare och arkeolog, har stött på en träkonstruktion nere i torvbankarna vid skogen utanför Haväng. Sannolikt är det en stor fiskfångstanläggning. Ett unikt fynd. Man har också hittat tjärbloss och träkolsrester i det understa lagret av gyttjebankarna. De runda stenarna man hittat kan vara tyngder använda vid nätfiske. Sammantaget pekar allt på att det borde finnas boplatser i närheten. Arne berättar om sina upplevelser: – I fredags låg Tommy Håkansson, MSDK, och jag på släp efter båten över 18 meters djup. Vi letade efter djupare liggande stubbar. Vid 15 meter djup såg vi den första stubben, en rejäl en, och släpper linan och markerar den. – På lördagen återkommer vi till stubben, Max Källstrup, MSDK, och jag för att ta prover och leta efter fler stubbar. Max filmar och jag simmar, västerut, inåt land. Vi hittar stubbar i rader hela vägen. Vid slutet av dyket kommer vi till en torvbank på 12 meters djup. Arne berättar vidare: – Erosionsgropen är ca 4,5 meter långt och 2 meter bred. Jag såg liggande träkäppar som klär in sidorna likt lister och pinnar som sticker ut ur gyttjan. Det är helt unikt med en så här stor fångstanläggning och den måste vara gammal! Käpparna är av kärnvirke, troligen tall, och inte bara av vide som mindre fångstredskap som mjärdar flätades av. Att käpparna är av kärnvike gör också att Arne Sjöström kan säga att detta sannolikt är en anläggning uppförd av människor och inte bara vass- eller videliknande pinnar som fösts ihop av vågor och strömmar. Så kom nästa spännande fynd. Dykarna upptäcker ett svart stråk av träkol i ett svämlager i undre delen av torvbanken. – Vi hittade träkolbitar från mänskliga eldar och tjärbloss. Tjärbloss är splintad tall som har använts ända in i vår tid till belysning vid nattfiske. De fyrkantiga tallpinnarna är tydliga lämningar från stenåldersmänniskor, jag har hittat mängder vid utgrävningar på land, berättar Arne vidare. I svämlagret här såg jag också tallkottar och tjocka korkeksliknande bark från de uråldriga tallarna. Under dyket hittar Arne runda stenar i den i övrigt grusfria gyttjan. De liknar de nätstenar han har sett i mängder vid sina utgrävningar vid Rönneholmsmossen vid Ringsjöarna. Där har stenåldersmänniskorna använt flintastenar från Öresundskusten som nätsänken. Är det samma här? – Fångstanordningen och revbenen ligger säkert kvar på ursprungsplatsen, säger Arne Sjöström, men fynden i svämlagret kan ha fösts ihop från ett större område. Här måste finnas mycket mer att hitta! Arne Sjöström tycker att det är fantastiskt att finna stenåldersfynd så här lättillgängligt. På land måste man gräva sig ner i mossar för att hitta välbevarade träföremål. Här simmar dykarna runt i ett riktigt museum. – Detta är Havsresans tanke, berättar Kjell Andersson på Lunds universitet, att vi sammanför olika experter som vet vad de sysslar med. De kan bedöma och sätta in fynden i ett sammanhang. Ett otränat öga hade inte hittat svämlagret och alla fynden där. Redan står det klart att området vid den sjunkna skogen utanför Haväng rymmer frågeställningar för flera kommande forskningsprojekt att besvara. I veckan kommer SGU ta borrprover för tidsbestämning av torv/gyttjebankarna och prover som kan ge insikt i vilka eventuella smådjur och insekter som levde här för nästan 10 000 år sedan. Lunds universitet

Fokus Arkeologi