Intervju: 2009-03-16
Skellettfyndet vid Kalmar slotts borggård
Vid schaktningen påträffades då skelettet efter en ung man, nedlagt på mage intill södra slottslängans grundmur.
Har borggården varit föremål för arkeologiska undersökningar tidigare?
Det osteologiska materialet tyder på att individen har blivit gravlagd på magen. Vilka teorier har du runt detta?
Är denna typ av begravningar väldigt ovanliga?
Finns det någon datering av skelettet eller något i kontexten runt denna som indikerar en viss typ av datering?
Var skelettdelar det enda material som upphittades vid undersökning?
På vilket sätt är upptäckten av det osteologiska materialet viktigt för Kalmar slotts historia?
Vad händer med det upphittade materialet nu?
Planeras det ytterligare undersökningar av det aktuella området?
- Intervju med arkeologen Cecilia Ring
Kalmar slotts äldsta delar uppfördes på 1100-talet och den äldsta delen utgjordes då av ett runt torn en såkallad kastal. Slottet kom sedan att byggas till och om under de närmaste 500 åren tills det var en fullt utvecklad Vasaborg i slutet av 1600-talet.
Inför att fastighetsverket håller på att brandsäkra slottet så krävdes det schaktningar på södra borggården för vattenledningar. Syftet med den arkeologiska schaktövervakningen var därför att bevaka så att inga murar eller andra konstruktioner skadades av grävningen för vattenledningen. Skulle konstruktioner påträffas skulle dessa dokumenteras.
Det har gjorts undersökningar på borggården tidigare. På 1940-talet gjorde Martin Olsson, stora omfattande undersökningar både på de yttre och den inre borggården. Då Olsson undersökte samma områden som vi schaktat på nu hittade han bland annat vad han tolkade som murar till den bagarstuga som skall ha funnits på slottet i början av 1500-talet.
Han var nedlagd på mage. Det var tydligt när jag rensade fram honom. Först framträdde utskotten på ryggraden, vilket de inte gör om personen är lagd på rygg. Sedan kunde man se att vänster arm stack in under bröstkorgen och när vi plockat bort revbenen så syntes det tydligt att armen legat i vinkel under kroppen.
Han låg i öst-västlig riktning med huvudet i väster och fast han låg på mage så kändes det inte som om han bara var nedslängd. Efter samtal med Caroline Arcini, osteolog på UV-syd, som specialstuderat fenomenet så känner jag mig rätt övertygad om att han placerats på mage för att markera något. Kanske hade han gjort något skamligt eller också var han udda på något sätt och därför markerade man det genom att lägga honom på magen.
Jag känner inte till att det skulle finnas några fler dokumenterade begravningar där den döde har lagts ner på mage här ifrån länet. Det skulle dock kunna finnas sådana fall där man inte riktigt uppmärksammat, eller trott att magläget varit ett misstag och därför inte tänkt på att anteckna det. Men så särskilt vanligt är det ju inte så sannolikheten är ju inte så stor.
Skelettet låg mycket nära den södra slottslängans vägg. Faktiskt precis under den kyrka som uppfördes på 2:a våningen på 1500-talet. Närheten till väggen och att skelettet inte är stört tyder på att det måste vara nedlagt efter det att väggen uppförts. Murens grund uppfördes troligen redan på 1200-talet och byggdes sedan om på 1500-talet. Med tanke på detta är det rimligt att anta att han är nedlagd någon gång mellan det att den första muren fanns på plats och 1600-talet. Vi ser med spänning fram emot resultaten från c14-dateringen!
Vi hittade inga föremål vid skelettet, men i samband med schaktningarna hittade vi också murar, tre murar. Den ena hade Olsson framme redan på 1940 -talet och det var delar till det hus som han tolkade som bagarstugan. Sedan fann vi ytterligare två vilka vi i dagsläget inte gjort några djupare analyser och tolkningar av. För att inte göra mer skada på murarna än nödvändigt så borrade man hål i dem och fick på så sätt igenom vattenledningarna. Det var gedigna murar och det blev ordentliga borrkärnor som kunde plockas upp. Att man borrar igenom och inte bryter söner den gör att man fortfarande skulle kunna rensa fram murarna och se dem i sin ”helhet”. En mycket bra lösning tycker jag.
Det ger en ny spännande dimension till vad som har hänt på och kring slottet. Varför har man begravt människor så nära slottets väggar?
Vad har hänt denne unge man och vad säger det om slottet och Kalmar vid denna tid? Ett sådant här fynd kan ge nya dimensioner åt vår kunskap om den tidens samhälle.
När nu skelettet varit hos osteolog ska prover från det analyseras på olika laboratorier för att få uppgifter om datering, var han kommer ifrån, har växt upp, sjukdomar och så vidare. Vi kanske till och med kan få reda på hans ögonfärg. De här analyserna genomförs i samarbete med SFV och Destination Kalmar/Kalmar slott, och vi har siktet inställt på en publik presentation av de samlade resultaten, en berättelse om denna person och hans tid.
En önskan och en förhoppning är att vi på något sätt skall kunna gå vidare och skapa ett projekt där vi kan söka pengar för att undersöka en större yta. Vi har starka indikationer, fler skelettdelar, på att det finns ytterligare individer nedlagda. Genom att vi analyserar det funna skelettet så skapar vi också ett kunskapsunderlag för en vidare undersökning om intresse finns för en sådan framöver.
Fokus Arkeologi