Start | Svenska nyheter | Utländska nyheter | Publicerat | Länkar | Om fokusark.se


Publicerat
på Fokus Arkeologi

[utskriftsvänlig version]

Du lyssnar just nu på Fokus Arkeologi. Intervjuer och artiklar.

Kända problem och instruktioner >>


Intervju: 2008-09-10
En arkeologisk undersökning av det medeltida slagfältet i Mästerby på Gotland
- Intervju med arkeologen Maria Lingström


Maria Lingström är arkeolog, utbildad och boende i Uppsala, men född och uppvuxen i Mästerby socken på Gotland, där slaget vid Fjäle myr stod år 1361. Denna strid rasade dagarna innan striden vid Visby ringmur, men är idag inte lika känd, som slaget utanför Visby. Maria har hört sägnerna om striderna vid Fjäle myr ända sedan barnsben, och hon har alltid drömt om att få undersöka slagfältet där. Men det var först i och med att slagfältsteamet vid Riksantikvarieämbetet bildades, som en undersökning av platsen blev metodiskt möjlig. Maria kontaktade dem 2005 och bildade tillsammans med Mästerby hembygdsförening projektet Mästerby 1361.

Är detta första gången som en arkeologisk undersökning äger rum på den specifika platsen?
Ja, förutom en liten metalldetektorundersökning som gjordes 1992. Då undersökte arkeologen Torgny Andersson under två halvdagar området vid Grens medeltida gård, som var belägen 800 m söder om Mästerby kyrka. Grens ligger i de norra delarna av vårt undersökningsområde. Här finns ett minneskors, som enligt sägnen är ett monument över de stupade gutarna. Enligt en annan sägen stod den avgörande striden mellan gutar och danskar just här. Torgny fann föremål från den medeltida gården, men också en armborstpilspets, eller skäkta, som vi arkeologer också kallar dem. Att hitta en skäkta på en medeltida gård är dock inget ovanligt. Vad gäller de centrala delarna av slagfältet var de fram till projektstarten 2006 inte undersökta.

Vad var syftet med de arkeologiska undersökningarna av det medeltida slagfältet i Mästerby?
Innan projektstart hade kunskapen om 1361 års danska invasion av Gotland framför allt grundat sig på ett fåtal skriftliga källor, sägner och muntlig tradition samt resultaten från utgrävningarna av massgravarna i Visby. Inga slagfält som härrör från 1361 hade undersökts. Rent geografiskt hade invasionen och debatten om denna, framför allt fokus på Visby, trots att den drabbade både stad och landsbygd. Vi ville därför genom projektet bredda kunskapsunderlaget om 1361, både källmässigt och rent geografiskt.

Vad fanns det för tidigare kunskap om slagfältet?
Slaget vid Fjäle myr i Mästerby socken var tidigare ett slag som inte har kunnat beläggas vetenskapligt, utan endast hörde sägnerna och den muntliga traditionen till. Mästerbyborna har dock aldrig tvivlat på att strider ägt rum här, men utanför socknen var sägnerna om slaget inte särskilt kända. De medeltida källorna nämner att tre slag stod på landsbygden, dagarna innan striden vid ringmuren, men ingen källa anger exakt var. Den första skriftliga källa som nämner just Mästerby är prästen Strelow, som år 1633 bland annat skriver att det stod ett slag på Fjäle myr i Mästerby, och dagen därpå ett andra slag på samma ställe. Det finns också uppgifter om lösfynd från Fjäle myr, men dessa uppgifter är ofta vaga och de flesta fynd är idag försvunna. Fynden ska ha utgjorts av till exempel ringbrynjor, stridsknivar och pilspetsar.

Är Mästerby det enda kända slagfältsområdet på Gotland?
Väpnade konflikter har säkerligen ägt rum på Gotland, allt sedan ön befolkades, men frågan är om det finns några spår kvar av dem idag, både i form av skriftliga källor, sägner och muntlig tradition knutna till specifika platser och/eller lösfynd. År 1288 rasade ett inbördeskrig mellan stad och land på Gotland. Teoretiskt sett är det möjligt att återfinna rester efter dessa drabbningar, men rent generellt kan man säga att ju längre tillbaka i tiden som slaget stod, och ju mindre det var, desto svårare är det att återfinna.

Som sagt finns samtida skriftliga källor som nämner att tre slag stod på landsbygden år 1361, dagarna innan striden i Visby. Den första platsen som åsyftas är förmodligen danskarnas landstigningsplats. Man vet inte var den var belägen, men någonstans på Gotlands västkust, mellan Eksta och Västergarn socknar är troligt. Striden vid landstigningsplatsen var förmodligen väldigt liten, och det gör att den är svår att återfinna. De två andra striderna kan syfta på slaget vid Fjäle myr i Mästerby socken. Till fördelarna hör att slagfältet i Mästerby är relativt oexploaterat. Det består idag huvudsakligen av åkermark med några enstaka gårdar och hus. Slagfältet i Visby är dock så hårt exploaterat att det förmodligen är omöjligt att undersöka. Enligt sägnerna ägde också en mindre strid rum på södra Gotland, i samband med de danska plundringarna där i augusti 1361. Platsen för striderna där är dock inte fastlagd. Andra oroliga tider var till exempel när Tyska Orden härjade på Gotland år 1398-1408, och när lübeckarna intog Visby år 1525. Den ryska invasionen år 1808, då Gotland var ryskt i tre veckor, sägs dock ha varit oblodig.

Vilka metoder använde sig arkeologerna av vid denna undersökning?
För att kunna återfinna ett så gammalt slag som det vid Fjäle myr har vi använt oss av ett antal parallella metoder. Till dessa hör slagfältsarkeologi med tillgång till och kunskap om tekniska hjälpmedel såsom metalldetektorer, GPS och olika datorbaserade program. Vidare har den lokala förankringen varit en väldigt viktig del i projektet, både vad gäller mästerbybor och markägare, och det har bland annat lett till att vi har fått information om oregistrerade fynd. Vi har också fokuserat mycket på att dokumentera den muntliga traditionen kring 1361 års händelser.

Vilka teorier finns om hur slaget vid Fjäle myr gick till?
De teorier som tidigare funnits om slaget vid Fjäle myr, är att danskarna gjorde ett kombinerat front- och flankanfall vid Ajmunds och myren, dvs. att en del av den danska hären anföll gutarna vid Ajmunds bro, samtidigt som den andra halvan gjorde en kringgående rörelse runt hela myren, och anföll gutarna från sidan. Ajmunds, som har kallats Gotlands nyckel, var beläget alldeles söder om myren, och var en viktig samlingsplats för delar av det gotländska försvaret. Våra fynd visar att teorierna om en dansk kringgående rörelse delvis stämmer. Vi har funnit ett stridsområde vid Fjäle myrs smalaste del, och det tyder på att danskarna verkligen gjorde en kringgående rörelse öster om myren, men att de försökte ta sig över den, och inte runt den. Vi har hittills fokuserat på att undersöka de centrala delarna av slagfältet, och har inte gjort några mer omfattande undersökningar vid Ajmunds. Därför kan vi i nuläget inte belägga att strider verkligen stått vid Ajmunds, även om det är troligt att stridigheter även ägde rum här. Undersökningarna omfattar hittills bara ca 2-3 % av det totala undersökningsområdet, som är 7 kvadratkilometer stort, så det är högst troligt att de fortsatta undersökningarna kommer att ändra fyndspridningsbilden och kanske även våra teorier om hur slaget gick till.

Vilken ny information har årets undersökningar resulterat i?
Årets undersökningar har både lett till att stridsområdet i de centrala delarna av slagfältet har utökats, och att 1361 års händelseförlopp delvis har omtolkats. Vi har funnit tecken på både distansstrid och närstrid på myrens smalaste del. Tidigare har vi sett danskarna som den mest aktiva parten i striderna, och gutarna som den mer passiva, men den bilden ändras nu. Vi tror att gutarna observerade danskarnas kringgående rörelse söder om myren, och att de skuggade dem på norra sidan. När danskarna började ta sig över den smala myrpassagen, som troligen inte var mer än ca 175 m bred, försökte gutarna inte bara hindra danskarna att komma över genom att beskjuta dem, utan gjorde också en aktiv motattack mitt på myren. Men gutarna misslyckades, danskarna kom ut på bredd och i och med detta var striden avgjord. Danskarna kunde strida på sina villkor, och gutarna mer eller mindre flydde snart i panik längs den svaga åsrygg som löper norr om myren. De spår vi ser i marken efter detta skede är spridda delar av rustningar och stridsknivar.

Vilka fynd gjordes på platsen?
Vi har i år hittat fler projektiler, både skäktor och kulor, samtidigt som vi också har fått en större bredd i fyndmaterialet. Vi har till exempel hittat en del av ett svärd. Det är en parerstång, dvs. den tvärgående delen, uppe vid handtaget. Parerstången är kluven mitt på, förmodligen i stridens hetta. Vi har också hittat en stjärnsporre, och det är troligt att den har suttit på en dansk eller tysk beriden krigare, kanske en av den danske kungens närmaste män.


Fynd av armborstpilspetsar från undersökningen. Foto: Maria Lingström


Fynd av en parerstång till ett svärd från undersökningen.
Foto: Maria Lingström

Kommer fynden att ställas ut på Gotlands länsmuseum?
Ja. Först kommer årets fynd att dokumenteras och konserveras, men sedan hamnar de på länsmuseet. Där pågår just nu utställningen Kalla spår- modern teknik löser medeltida gåta. I utställningen ingår bland annat fynd från Mästerby. Utställningen pågår fram till sommaren 2009.

Vad var enligt din mening den mest speciella upptäckten vid årets undersökningar?
Att vi har en sådan stor och varierande mängd fynd, som ger en ny bild av den danska invasionen. Sammanlagt finns nu ca 90 föremål som kan knytas till striderna i Mästerby. Att vi finner kulor av järn och bly i myren, tillsammans med skäktorna, är väldigt spännande. Vi tror att de inhyrda tyska legoknektarna, som stred på danskarnas sida, även hade med sig primitiva handeldvapen. Det är belagt att tyska legosoldater under 1300-talet var utrustade med både armborst och handeldvapen, och det är högst troligt att den danske kungen ville ha sina soldater toppmodernt utrustade, eftersom han endast kunde ha med sig ca 1500-2500 man till Gotland. Om jag ska välja ut ett enskilt fynd från årets undersökningar så är det svärdet. Det är en ny fyndkategori och det ger en ögonblicksbild av striderna.

Varför är slagfälten enligt din mening så viktiga att undersöka?
Därför att stridigheter berör så centrala delar av varje enskild människas liv. Under några få timmar eller till och med endast minuter avgörs våra öden, och vilken nationell tillhörighet, religion, ekonomi och/eller språk vi kommer att ha. Slagfältsundersökningar utgör också ett viktigt komplement till skriftliga källor, som ofta är skildrade genom vinnarens ögon. I fallet Gotland ser vi att slagfältsundersökningarna kompletterar den bild vi har av invasionen genom undersökningarna av massgravarna i Visby. Att danskarna/tyskarna förmodligen även använde handeldvapen är ett nytt rön, som framkommit genom de slagfältsarkeologiska undersökningarna.

I fallet Mästerby är striderna vid Fjäle myr en viktig del av mästerbybornas identitet. Det ligger en stolthet i att veta att våra förfäder stod upp mot danskarna, trots att vi var färre till antalet, ovana vid strid och sämre utrustade. Jag tror att stoltheten blir än större, nu då vi ser att danskarna inte bara brukade armborst utan även förmodligen hade handeldvapen med sig. Det krävde stort mod i sig att möta de professionella soldaterna och deras pilregn, och att gutarna nu för första gången också utsattes för beskjutning av bössor, som det smällde och rykte om, gör kampen än mer ojämn. Därmed blir undersökningarna i Mästerby ett sökande efter våra egna rötter, samtidigt som det blir ett gemensamt engagemang i nuet och en ny kunskapsplattform för framtiden. Slagfälten är, vare sig man vill det eller inte, en mycket viktig historisk kunskapskälla, som man inte kan bortse ifrån.


Länkar

Mästerby 1361 - Slagfältsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspår
Riksantikvarieämbetet - Slagsfältsarkeologi


Kommentera denna intervju

Namn:

E-post:

Kommentar:










Klicka på miniatyrbilderna för att enklare navigera dig runt bland fotografierna och för att visa bildspel.
= Öppnar ett nytt fönster där fotografiet visas.


I undersökningen använde sig arkeologerna av metalldetektorer, GPS och olika datorbaserade program.
Foto: Maria Lingström


Årets undersökningar i Mästerby har både lett till att stridsområdet i de centrala delarna av slagfältet har utökats, och att 1361 års händelseförlopp delvis har omtolkats.
Foto: Maria Lingström


Undersökningen har resulterat i fynd av flera projektiler, både skäktor och kulor, samtidigt som arkeologerna också har fått en större bredd i fyndmaterialet.
Foto: Maria Lingström



Fokus Arkeologi

blog counter