Hans Olsson är arkeolog och arbetar på Värmlands museum sedan år 1992. Olsson är specialiserad på fornminnesinventering och på lämningar från bronsåldern och äldre järnåldern. Han var en av de arkeologer som medverkade vid en arkeologisk undersökning som ägde rum i Eskilsäter, södra Värmlandsnäs. Fynd vid den aktuella utgrävningen har bland annat varit en pilspets med urnupen bas, dekorerad keramik och flintskrapor.
Vad var syftet med den arkeologiska undersökningen?
Undersökningen vid Fläskerud i Eskilsäter syftade till att delundersöka en nypåträffad fornlämning. Det var jag och en kollega, Björn Wallbom, som upptäckte fornlämningen i april i år. Markägaren hade schaktat av ett område i närheten av gravar från bronsåldern och äldre järnåldern. På platsen skulle han bygga en ny väg till sitt hus. Då det var bråttom med vägbygget blev vi tvungna att snabbt undersöka de lämningar som fanns i vägens sträckning. Lämningarna utanför vägsträckningen ligger kvar orörda.
Vilka arkeologiska metoder har ni använt er av vid undersökningen?
Den aktuella ytan rensades först. Påträffade anläggningar, och fynd, dokumenterades med inmätning med totalstation och beskrivningar. Sedan snittades anläggningarna och profiler ritades på de flesta. Från sex av dem samlades makrofossilprover in för vidare analyser. All jord från anläggningarna vattensållades. På grund av detta påträffades rätt mycket fynd som vi annars inte hade funnit.
Södra Värmlandsnäs har varit mål för arkeologiska undersökningar. Vilka fler arkeologiska utgrävningar förutom de nyupptäckta fornlämningarna från bronsåldern har ägt rum i området?
Mycket få arkeologiska undersökningar har genomförts på södra Värmlandsnäs. 2007 undersökte Värmlands Museum en stensättning och ett kulthus på Berg i Millesvik. Stensättningen innehöll sju skeppssättningar och gravarna har anlagts under förromersk järnålder, och möjligen från yngre bronsåldern. Kulthuset intill, 9x9 meter stort och daterat till omkring 800 f Kr, innehöll bla deglar för bronsgjutning.
Foto över undersökningsområdet.
2006 undersöktes också delar av en förromersk boplats, även den vid Berg. Bland fynden kan nämnas en barngrav som påträffades i en större kokgrop.
2003-2004 utfördes även delundersökningar av två boplatser vid Götterstad i Millesvik. Den ena boplatsen, från brons- och äldre järnåldern, innehöll omfattande kulturlager och lämningar efter minst tre hus. Den andra boplatsen, daterad till förromersk järnålder, innehöll lämningar efter upp till fem olika byggnader.
Utöver dessa undersökningar har knappast några andra undersökningar utförts i området.
Varför betraktar ni utifrån den arkeologiska fyndkontexten att det rör sig om en kultplats från bronsåldern?
Det är framför allt platsens läge, i kombination med fynden och anläggningarna, som gör att vi tror att det kan röra sig om en kultplats. Platsen ligger på en tydligt markerad åsrygg, nära gravar i form av rösen och stensättningar. På platsen fanns ett kulturlager på ett eldskadat berg och en skärvstenshög. Mellan kulturlagret och skärvstenshögen påträffades också delar av en byggnad. De delar som undersöktes av byggnaden, påminde starkt om det kulthus som undersöktes vid Berg 2007. Detta är tecken som vi känner igen från de fåtaliga kultplatser som hittills är kända från samma tidsperiod från Värmland. Placeringen i terrängen, och kombinationen av fynd, påminner även starkt om andra kultplatser man undersökt i Sverige.
Vid de arkeologiska undersökningarna påträffades en pilspets som i lokala medier beskrivets som unik. Vad är det unika med just detta fynd?
Pilspetsen med urnupen bas är sig inte unik, sett i ett Sverigesammanhang. Däremot har väldigt få liknande pilspetsar påträffats i Värmland.
Vilket resultat har undersökningen givit? Finns det några nya perspektiv och tankar kring hur området har brukats?
Mycket av tolkningen av platsen är avhängigt de 14C-dateringar vi kommer att få. Om platsen visar sig vara mycket äldre än bronsåldern, rör det sig sannolikt om en boplats och inte en kultplats. Om dateringarna rör sig inom bronsåldern eller äldre järnåldern, talar sammanhangen snarare för en kultplats. Dock skall påpekas att tolkningen försvåras av att endast mindre delar av fornlämningen nu undersökts.
Vilka fler fynd utöver pilspetsen har gjorts vid undersökningarna?
Utöver pilspetsen påträffades dekorerad keramik (mycket ovanligt i Värmland), flintskrapor, flintavslag, stora mängder skörbränd sten, malstenslöpare, knacksten, odekorerad keramik m.m.
Kommer det att fortsättningsvis bli nya arkeologiska utgrävningar i området?
Om dateringarna faller inom bronsåldern, eller äldre järnåldern, är det sannolikt att Värmlands Museum kommer att kunna göra kompletterande undersökningar på samma plats i framtiden. 
Länkar
Värmlands museum
