Intervju: 2008-06-02

De arkeologiska undersökningarna vid Broby
- Intervju med arkeologen Lars Andersson

För en tid sedan hittade arkeologer tre nya skelettgravar vid Broby bro i Täby. Via den arkeologiska kontexten i området har gravarna daterats till cirka 1000 år gamla. De senaste fynden har gett ny information om Jarlabanke-släkten från Täby. Fokus Arkeologi kontaktade arkeologen Lars Andersson som har varit involverade i både de aktuella och de tidigare arkeologiska undersökningarna vid Broby, för att få veta mer om de nya upptäckterna. Broby bro i Täby har sedan 1995 varit föremål för arkeologiska undersökningar. Vilka fynd har gjorts på området och vilken kunskap har ni om platsen? Totalt har 10 gravar undersökts (en 2-4 åring pojke, en senilis kvinna, en senilis man, en 10-12 årig pojke, en 15-18 åring obestämt kön, en vuxen man, en obestämd, ett spädbarn/nyfödd, en gravläggning med obevarat skelett samt en brandgrav från äldre järnålder som ligger utanför sammanhanget). Flera gravar kvarligger och dessa är inte undersökta. Hur många som totalt finns på platsen är okänt eftersom hela ytan ej är avbanad. Uppskattningsvis är det ett 20-tal. Fynden, de viktigaste, utgörs av 12 mynt fördelade på tre gravar. Äldsta möjliga dateringar är 1014, 1025 och 1029. De är förmodligen nedlagda omkring 1040-1100. Ett skrin med lås och nyckel. En kniv med ornerad bencylinder (runstensornamentik). En dubbel helkam. En pilspets. Tre vikter (en kubisk, två kulformade). Kistspikar och kistrester. Platsen ligger centralt i det område som tycks domineras av en släkt som kallas för Jarlabanke-släkten. Släkten är känd genom ett stort antal runstenar där de första är resta just vid Broby bro. ”Anfadern” Östens gravmonument har funnits på platsen. Östen och Estrid var förmodligen den första (eventuellt den andra) kristna generationen i släkten. Intill platsen ligger ett flertal gravfält från äldre järnålder och framåt. Bron vid Broby nämns också på en av runstenarna. Tre nya skelettgravar har grävts fram i Broby bro i Täby. Kan du berätta om omständigheterna kring fynden och vilka metoder arkeologerna använde sig av vid undersökningen? Gravarna grävs ut just nu och metoden är något som kan kallas för single context. De undersöks i plan där t ex nedgrävningsgrop och kista räknas som olika kontexter. Dokumentationsnivån är ovanligt hög jämfört med andra undersökningar. Det är en forskningsundersökning med bidrag från länsstyrelsen och Stockholms läns museum. En stor del av projektet utgörs av publik verksamhet.Vidare planeras ett antal analyser bl.a. DNA. En ordentlig osteologisk analys utförs givetvis också. Vi söker även spår efter eventuella organiska gravgåvor som t ex blomster m.m. Till vilken tidsperiod vill ni datera det osteologiska materialet? 1000-talet. Ingen tvekan. I ett pressmeddelande från Stockholms läns museum stod det att det funna skelettmaterialet med största sannolikhet tillhör Jarlabanke-släkten. Vilka var Jarlabanke-släkten och vilka fynd styrker detta? Jarlabankesläkten är känd genom runstenar. De levde på 1000-talet och går att följa i fyra säkra generationer (eventuellt sex). Jarlabanke själv säger på ett par mycket berömda runstenar att han ”ägde hela Täby” och dessutom ”hela detta hundare”. Förmodligen var han någon slags tingshövding. Släkten är spridd över flera gårdar med ett ursprung i Såsta/Broby där ”anfadern” Östens gravmonument låg. Gravfältet är mycket speciella med endast kristna gravar och ingen synlig kontakt med något äldre förkristet gårdsgravfält. Det tycks etablerat som ett helt kristet gravfält, nästan som en kyrkogård fast utan kyrka. Detta kan endast gjorts av en hög social klass. Närvaron av Jarlabankesläktens runstenar finns också inom gravfältet och Östens hög visar att det bara finns en släkt som kan komma i fråga. För några år sedan hittades ett skelettmaterial i Broby bro som tillhörde en kvinna. Arkeologerna har tolkat denna grav som Jarlabanke-klanens Estrids viloplats. Vem var Estrid och vilken arkeologisk kontext styrker att graven tillhör henne. Estrid är en kvinna som omnämns på ett flertal runstenar och hon var själv runstensresare. Hon tillsammans med sin make Östen är de äldsta kända medlemmarna i den såkallade Jarlabankesläkten. Utifrån runstenarna kan vi sluta oss till att hon var kristen. På en av runstenarna står det: ”…lät bygga denna hög efter Östen…” Östen var Estrids make. Högen är nu helt bortodlad men den finns markerad på en karta från 1700-talet och finns beskriven på 1800-talet. Läget är alltså känt. Intill högens läge återfanns graven efter en äldre (senilis) kvinna. Utefter runstenarna kan vi sluta oss till att Estrid blev (mycket) gammal. Hon lever under flera stilistiska perioder, samt att hennes barnbarn omnämns och tycks vara vuxna. Broby/Såsta tycks vara en central plats för Estrid. Hennes runstenar har en koncentration hit och hennes makes monument (högen) finns här. Förövrigt tycks platsen vara central för hela släkten. Estrid var kristen (gravläggningen är kristen). Hon levde på 1000-talet (kontexten i gravläggningen går att datera till 1000-talet). Graven antyder en hög social klass (skrin, silver, vikter, mynt). Osteologiskt går det att se att kvinnan har fött (flera) barn. Estrid födde troligen minst sju stycken (enligt runstenarna). Ovanstående gör att jag gör antaget att det är Estrids grav vi har hittat. Den arkeologiska undersökningen har varit öppen för allmänheten och en arkeolog från Stockholms läns museum har visat utgrävningsplatsen och berättat om dagens fynd. Har det funnits något intresse från allmänheten att besöka platsen och hur många besökare har ni haft? 22 skolklasser och cirka 400 andra besökare. Varför är Broby bro i Täby en så pass viktig förhistorisk plats vilket gör att man återkommer för att utföra arkeologiska undersökningar i området? Platsen ger oss en unik möjlighet till inblick i 1000-talets samhälle. Frågor som kan ställas är till exempel hur det gick det till när kristendomen infördes? Kopplingen till det äldsta skriftliga materialet (runstenarna) gör att vi kan lära oss mer om de personer som omnämns. Nästan alla individer är även bra bevarade. Andra frågor som kan besvaras är, vilken social miljö de hörde till? Hur de levde och vilka släktsamband de hade? Och vilka kontakter som fanns utanför regionen? Om man vill se de skelett och artefakter som har hittats i Broby bro, vilket museum skall man besöka då? Då besöker man om en stund Stockholms läns museum, där de aktuella artefakterna kommer att ställas ut. För senaste nytt besök webben och stockholms.lans.museum. Fokus Arkeologi