I början av maj upptäcktes en hällmålning i närheten av Lysekil i samband med en hällristningsdokumentation. Hällmålningen är unik då den är målad över en annan hällristning. Fokus Arkeologi kontaktade Tommy Andersson som med kollegan Andreas Toreld upptäckte och dokumenterade fyndet.
Tommy Andersson är arkeolog och arbetar på länsstyrelsen i Göteborg med FMIS och rapporthandläggning för Riksantikvarieämbetet. Med sin hustru och dotter driver han firman Ask & Embla hb. Tommy har tillsammans med Andreas Toreld dokumenterat och inventerat hällristningar i sju år, på uppdrag av Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar.
Kan du berätta lite om omständigheterna kring upptäckten?
Vi var på platsen för att dokumentera den sedan tidigare kända hällristningen som finns där. Efter att jag hade studerat ristningen en stund sa jag till Andreas Toreld:
- Jag tror att det kan vara en hällmålning med ett skepp här också.
Andreas svarade att han också såg bemanningsträcken på skeppet. Vi var dock lite osäkra på om det var en ”äkta” hällmålning och ville först kolla upp en hällmålning som finns i Bro socken, inte så långt ifrån den nyupptäckta hällristningen. Vi ville också rådfråga professor Jarl Nordblad som är speciallist på hällmålningar så att denna skulle få se den innan vi offentliggjorde fyndet. Först när han sett målningen och ansett att den var ”äkta” vågade vi jubla.
Vilka personer medverkade vid dokumentationen?
Andreas Toreld, Rio Kultur, medverkade också vid dokumentationen.
Professor Jarl Nordblad och doktor Johan Ling från Göteborgs universitet, samt Lasse Bengtsson, Vitlycke museum har besiktigat hällmålningen och fastställt dess äkthet. Dessa sitter också i styrelsen för Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar.
Vilka eller vilket motiv föreställer hällristningen?
Hällristningen föreställer två skepp, minst en människofigur, kanske spjutbärare och några andra mindre figurer samt fragment. Ristningen är mycket grunt huggen. Vissa av figurerna känns inte ens med fingrarna och syntes heller inte på frottaget. Dock är det extremt bra bevarandeförhållandena för hällristningar på platsen vilket gör att de tunna huggningarna fortfarande är svagt gråvita. Skeppet (den mörkast på vår dokumentation) är mycket tydlig och linjerna på denna känns som om de är slipade. Ristningen upptäcktes cirka år 1885 och beskrevs då som några skepp och två människofigurer, kanske spjutbärare.
Den aktuella hällmålningen är målad över en annan hällristning. Är detta något unikt och i sådana fall varför?
Det är unikt, vilket i detta fall betyder att det är den enda hällmålning som vi känner till som är ristad över en annan hällristning, åtminstone i Nordeuropas hällristningsområde.
Vår åsikt är att man inte har målat vanliga hällristningar utan att dessa endast varit huggna. Den vita huggytan har dock synts tydligt de första åren. Den nyupptäckta hällristningen styrker denna uppfattning. Ristningslinjerna på hällristningarna är fortfarande svagt ljusa. Denna företeelse har vi sett tidigare på hällar vid mycket skyddade lägen. Om hällristningarna varit målade på denna häll, så skulle också färgen varit bevarad. Hällbilderna på denna häll styrker också en gammal teori om att hällristningar skulle kunna ha varit kompletterade med målade bilder, vilka nu i normala fall försvunnit.
Vilken tidsperiod rör det sig om? Finns det några metoder för att mer specificera när ett visst motiv uppträder?
Hällristningsskeppen är från yngre bronsålder, period IV-V (ca 800-700 f.Kr.). Jag och Andreas är av den uppfattningen att det målade skeppet är ungefär samtida, yngre bronsålder, då vi ser likheterna mellan dessa. Lasse Bengtsson anser att det målade skeppet är från äldre järnålder, runt Kristi födelse.
Kommer det specifika området att vara föremål för mer sökande efter liknande motiv?
För närvarande planeras ingen sådan specialinventering. Vi kommer dock att fortsätta med dokumentationen av hällristningarna i socknen.
Vilka metoder använder ni er av när en hällristning ska dokumenteras?
Normalt börjar vi med att identifiera var hällristningen finns, vilket inte är helt lätt. Därefter brukar vi nattlysa hällen, främst för att begränsa ytorna. Nästa steg är frottage, vilket vi använder som hjälpmedel vid tolkningen och som sedan arkiveras.
Det svåraste i processen är att tolka ristningen. Vad är ristat av människor, vad är vittrat och vad är naturliga repor t.ex. isrepor. På en djup ristning är detta inget större problem, men på grunda/tunna ristningar är detta svårare. Genom att närstudera berget och känna med fingrarna kan man identifiera hällristningarna. Därefter målas ristningen med kritfärg. Sedan försvinner färgen efter nederbörd. Kritmålning på hällristningar får inte göras utan tillstånd. Avslutningsvis kalkeras ristningen på plast och fotograferas eller skannas. Denna kalkering är vår slutliga tolkning och är den som sedan publiceras. 
