Louise Evanni är arkeolog vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Louise är en av de arkeologer som var delaktig i den arkeologiska undersökningen som skedde rum i Sundveda den 1 april 2008. Vid denna undersökning hittades en vikingatida silverskatt som är den största som påträffats i Uppland under modern tid. Fynden av sammanlagt cirka 450 silvermynt härstammar från bland annat Bagdad och Damaskus.
Den silverskatt som grävdes upp den 1 april 2008, har i pressen angivets som unik. På vilket sätt är det ett unikt fynd?
Det unika med skatten är dels att den hittades vid en ordinär arkeologisk undersökning, dels att den hittades i en grav samt att den hittades på fastlandet och inte Gotland. Dessutom har inga silverskatter av denna storlek hittats under modern tid i Mälardalen.
Under vilka omständigheter gjordes fyndet? Fanns det förhoppningar på att hitta ”rika” arkeologiska fynd på platsen?
Fyndet gjordes i samband med en exploateringsundersökning av en förromersk järnåldersgrav. Mynten var nedgrävda i graven, strax under den övre småstenspackningen i gravens SV del, strax innanför kantkedjan. Vi hade inga förhoppningar att hitta något speciellt överhuvudtaget.
Silvermynten kommer från bland annat Bagdad och Damaskus. Vilken information ger fyndet om Sundvedas historia?
Man kan väl säga att den vikingatida gården vid Sundveda inte var vilken bondgård som helst utan beboddes av människor med ett utbrett kontaktnät, kanske via handel. Det är ju dessutom känt att vikingar åkte till bl.a. Konstantiopel och tog värvning i kejsarens livgarde, som legoknekter. De fick bl.a. silver som betalning. Silverskatten sätter naturligtvis Sundveda på kartan på ett helt annat sätt än förut.
Mynten ska eller har skickats in för analys. Vilken information hoppas ni att få från denna undersökning?
Mynten ska först och främst konserveras. Efter det är förhoppningen att de ska detaljbeskrivas och bestämmas av en numismatiker. Det är just den bestämningen som kan ge oss information om sammansättningen av mynten i detalj. Nu har vi endast lösryckta dateringar av mynten och enstaka präglingsorter.
En liknande skatt hittades år 1827 i Upplands Väsby. Vilka likheter finns det mellan de båda fynden?
Likheten mellan dessa skatter är sammansättningen, d v s komposition (båda skatterna innehåller arabiska mynt från ungefär samma tid) och även antal. Skillnaderna är bl.a. att Väsbyskatten vägde mer än dubbelt så mycket (den bestod av fler hela mynt). Man tror att den skatten från början varit ännu större och fyndomständigheterna är ganska oklara. Den skatten hade nog passerat flera personer innan antikvariska myndigheter fick kännedom om den.
Fann ni några andra arkeologiska fynd utöver mynten vid utgrävningen?
Ja, vi undersökte en grav och i den påträffade vi kremerade ben, gravurnan och bl.a. ett dräktspänne i järn. Vi hittade alltså inget mer som var samtida med silverskatten.
Vart tar silvermynten vägen nu? Kommer de att ställas ut på något museum?
Vi kommer att behålla mynten ett tag till för att registrera dem tillsammans med alla andra fynd som kom i graven. Sedan väntar konservering av mynten och efter det detaljbestämning. Förhoppningen är skatten ska ställas ut på något museum men detta är inte klart ännu.
Det måste ha varit en speciell händelse att få vara delaktig i utgrävningen av detta fynd?
Självklart var det en stor händelse, inte minst med det massmediala intresset som varit enormt! Att hitta en skatt är väl själva sinnebilden för en arkeologs arbete i omvärldens ögon. Jag och mina kollegor måste nog få lite tid att smälta detta.
Planeras det fler utgrävningar i området i framtiden?
Nej, inte vad jag vet i dagsläget. Självklart kan det bli frågan om vidare exploateringar av mark i närområdet men det känner vi inte till idag. 
Länkar
Riksantikvarieämbetet
