I december förra året ägde en arkeologisk förundersökning av Galgberget rum i Visby. Medverkande arkeologer den gången var Per Widerström och Jessica Larsson. I somras undersöktes Galgberget ytterligare. Fokus Arkeologi kontaktade Per Widerström för att ställa frågor om vilka fynd som hittades denna gång och om dessa resulterat i mer kunskap om den specifika platsen.
Var det beslutat redan efter förundersökningen i december förra året att Galgberget skulle undersökas ytterligare?
Nej. Det bestämdes i våras. Men anledningen var förstås resultatet från förundersökningen.
Vilka arkeologer/osteologer deltog i undersökningen?
Arkeologer på plats vid galgen var jag och Johan Holm. Varje sommar har vi en kurs där man kan delta. Undersökningen i år var vid galgbacken i Visby och i Länsmuseet på Gotlands regi. De osteologer som var med i somras var Elin Brödholt och Richard Blücher. Vi fyra hann inte mycket mer än att ta vara på det som hittades och dokumentera dem. Vid förundersökningen var det Jessica Larsson som såg till att benen blev riktigt märkta och grundligt analyserade. En stor eloge till Jessica, Elin och Richard som gjort ett fantastiskt bra jobb för att märka upp allt som hittades på ett riktigt sätt.
Varför undersöktes Galgberget igen? Vilka svar hoppades ni att få svar på denna gång?
Vi hoppades kunna få mer svar om dateringen framförallt. Vi vet att den sista avrättningen ägde rum här år 1845, men har egentligen ingen aning om när den första var. Vi hoppades också på spår som kunde ge vägledning om hur tillförlitliga arkiven är när det gäller avrättningar. Vi undrade också om hur man använt galgen.
Var omständigheterna annorlunda för sommarens utgrävningar i jämförelse med förra året?
Ja. Nu i somras var vi 12 som grävde, till skillnad från första undersökningen där jag och Jessica Larsson var ensamma. Vi hade mer tid också, större resurser och inte minst, bättre väder!
Vilka fynd gjordes denna gång och vad kan dessa berätta om platsen?
Det var många föremålsfynd, särskilt spännen och söljor i järn och brons. Det som skulle vara rackarns lön, han lär ju ha fått ta för sig av vad han kunde från de som avrättades- verkar ligga kvar i stor utsträckning! Ett spänne som sannolikt kommer från 1200-tal har påträffats. Ett annat kan dateras till 1300-tal. Annars är det mesta av generella former som är svåra att precisera tidsmässigt. Någon knapp i tenn, ett par andra i horn och ben.
Har sommarens undersökning gett er mer information om hur och när Galgberget brukades?
De tre pelarna är uppförda först och muren läggs till senare, det är helt klart. Att det är olika tider syns på den dåliga sammanbyggningen av dem. Sannolikt har pelarna på något sätt varit vidbyggda med ett trägolv, då de understa stenarna inte är välhuggna så som de över. Det tyder på att de undre stenarna aldrig varit avsedda att synas. En rätt så bra gissning är att pelarna kommit till under tidigast 1100 och mer sannolikt 1200-tal medan den omgärdande muren läggs till under slutet av 1600- eller början av 1700-talet.
Är det slutgrävt på Galgberget nu eller tror du att det finns utrymme för ytterligare undersökningar?
Det finns ett stort intresse hos många, medan andra verkar vara av uppfattningen att det här inte är något att rota i. Det är ju kanske inte samma patriotiska stolthet man känner när man talar om avrättningar som när man diskuterar vikingarnas rikedomar och äventyrliga resor. Sista dödsdomen i Sverige delades ut 1917, det är inte så länge sedan. Det var lite utanför din fråga, men jag tror att det kommer att hända mer. Det finns mycket kvar att göra, framförallt när det gäller att rekonstruera själva galgen. I första hand är det nu att ta hand om allt som grävts upp som står på programmet. Det krävs mer osteologi än vad jag tänkt mig och det känns angeläget att göra det ordentligt innan vi går vidare. 
