Gustafsons utbildning
Gabriel Gustafson föddes i Visby den 8 augusti år 1853 och dog i Oslo den 16 april 1915.
Gustafson studerade 18 år vid högskolan i Uppsala där han tog filosofie licentiatexamen år 1889. Han hade varit första kurator i Gotlands nation på 1880-talet. Christopher Jacob Boström (1797-1886) var en av de framstående och idétagande personerna för Uppsalastudenternas framgångar. Boström lät i decennier upplysa och utlära bland annat Gabriel Gustafson. Efter sina studier i Uppsala hade Gustafson stora studieskulder vilka han sköt framför sig. Detta resulterade i att han var nära att gå i konkurs de första åren i Bergen, Norge. Gustafson var även amunens för universitets museum för nordiska fornsaker mellan åren 1876 - 1889.
Flytten till Norge
Efter sina studentår i Uppsala fick Gustafson en tjänst som intendent över Bergens museum år 1889 och flyttade från Sverige. Mycket av Gustafsons tid och arkeologiska studier skedde rum i Norge där han den 29 september år 1900 utnämndes till professor i arkeologi vid Oslos universitet och blev även chef för det historiska museet i Oslo. Gustafson var vid denna tid den enda professorn i arkeologi i Norge vilket kan bero på att det var dåligt med arkeologisk kompetens i landet vid denna tidpunkt. Gustafson var framstående i att systematiskt kartlägga arkeologiska monument i fält. Han var ledande i att skapa en arkeologisk basis i Norge samt att värna om de nationella monumentens bevaring.
Utgrävningen av Osebergsskeppet
Gustafson kanske viktigaste och mest välkända insats i Norge var utgrävningen av Osebergskeppet i Slagen vid Törnsbeg. Osebergsfynden räknas till en av de rikaste gravarna i nordisk vikingatid. Den 8 augusti fick Gustafson besök av en markägare vid namn Knut Rom från Lille Oseberg i Slagen som menade på att han hade hittat något som liknade ett skepp när han hade grävt i jorden på sin egendom. Två dagar senare var Gustafson på plats och redan nästa sommar den 13 juni 1904 kunde utgrävningen påbörjas och pågick till den 5 november samma år. Den långa utgrävningsperioden på fem månader berodde på Gustafsons noggrannhet i dokumentationerna.
Bland annat dokumenterades alla fynden i relevans till vart i skeppet de hittades och ändringar i jordprofilen. Dokumentation av Osebergsfynden ligger till grund för tolkningar av graven än idag. Gustafson hade vid utgrävningen av Osebergskeppet en lärling vid namn Haakon Shetling som med tiden skulle bli en framgångsrik arkeolog i Norge.
Frånsett att Gustafson var ledare för utgrävningen av Osebergskeppet var han också delaktig i konserveringen av fynden.
Gustafson jobbade även för att öppna ett nytt museum för Osebergsfynden då lokalerna och resurserna i Oldsamling på historiska museumet var för små. Detta resulterades i att Vikingaskeppsmuseet byggdes på Bygdö i Oslo. Gustafson själv fick aldrig se invigningen av Vikingaskeppsmuseet då första världskriget bröt ut och försenade bygget.
Under utgrävningen av Osebergskeppet planerades en omfattande publikation. Denna skulle senare att komma bestå av 4 stora band som gavs ut mellan 1917-1928. En stor anledning till att dessa verk kunde ges ut beror på Gustafson och hans medarbetares väldigt noga dokumentation av Osebergsfynden.
Norges Oltid
Gustafson författade ett flertal skrifter som publicerades i fackpressen. Han utgav bland annat Norges Oldtid, Mindesmaerker og oldsager, år 1906. I denna skriver Gustafson att han under många år på olika sätt sökt värka för utbredelsen av vetandet om forntiden. Gustafson har enligt han själv haft många föreläsningar i Norska byar och städer där han har behandlat Norges förhistoriska tid och illustrerat den med visningar av fornminnen och diabilder. Det är dessa föreläsningar som i huvudsak boken bygger på. Boken tar även upp information om hur man ska bevara fornminnen, något som Gustafson arbetade med på Osebergsfynden. Det verkar som att Gustafson har haft många projekt igång samtidigt då han i Norges Oltid i inledningen skriver att han har haft lite tid och varit mycket upptagen med annat när boken skrevs.
Arkeologisk forskning i Sverige
Gustafson var ledare för utgrävningarna vid Havor i Hablingbo socken på Gotland. Han ägnade även tid åt studiet av de gotländska bildstenarna. Gustafson var dock endast en medarbetare i detta sammanhang då projektet leddes av Fredrik Nordin. År 1907 var projektet med bildstenarna så långt framskridit att Nordin skickade en ansökan till regeringen med en förfrågan om ekonomiska medel för en utgivning av en bok bestående av avbildningar och texter som de hade erhållit i arbetet med de gotländska bildstenarna. Totalt registrerades och dokumenterades 210 bildstenar.
En framstående arkeolog
Gabriel Gustafson var en mycket framstående fältarkeolog och museiman framförallt i Norge. Han var en central och mycket inflytelserik arkeolog som hjälpte till att bygga upp Norges monumentella historia. Hans arkeologiska utgrävningar och dokumentationer har gett oss mycket information om vår förhistoria. Det är anmärkningsvärt att en svensk professor i arkeologi, i Norge fick förtroendet att gräva ut en av nordens rikaste och mest fascinerade vikingagrav, Osebergsfynden. 
Källor
Gabriel Gustafson i Norge ingår i Viking - Norsk arkeologisk årbok
av Stig Welinder, 1998. Oslo.
För mer specificerade källor kontakta niklas@fokusark.se
