Publicerat på Fokus Arkeologi [utskriftsvänlig version] Kända problem och instruktioner >> Artikel: 2007-12-06 Den lortiga medeltida staden – En felaktig bild? av: Niklas Wirsén Arkeologistuderande och grundare av Fokus Arkeologi Den medeltida staden, en soptipp? Den medeltida staden beskrivs ofta i litteratur och på museum som en soptipp. Människorna som bodde i staden slängde avfall genom fönstret och ut på gatan som var täckt av sopor och bråte. Grisar och råttor härjade fritt och bökade runt i avfallen. Invånarna som bodde i den medeltida staden gjorde allt för att täppa igen gatunätet så att vagnar och transporter inte kunde ta sig fram. Detta budskap förmedlas även på museer. Stadsborna hade enligt denna bild inget vetande om stadsplanering, transportnät eller gaturenhållning. De skulle finna sig i att klafsa runt i berg av sopor bland grisar och råttor. Gun Westholm är medeltidsarkeolog och arbetar på Gotlands fornsal. Hon anser att den medeltida staden var långt ifrån så smutsig som den idag förmedlas i litteraturen. - Idag ser vi den medeltida människan som mindre vetande utan någon känsla för stadens välmående. Det är en absurd tanke att stadsborna skulle finna sig i att trampa runt i sopor eller att blockera vägnätet så att vagnar, hästar och invånare inte kunde ta sig fram på ett effektivt sätt, säger Westholm till Fokus Arkeologi. Ett scenario som kan beskriva konsekvenserna av att lämna sopor och avfall på gatorna är vid regniga perioder. Man kan föreställa sig den stank och gyttja som skapades vid ett sådant väderförhållande. Det skulle i princip vara omöjligt för stadsborna att undvika att trampa i avfallet. Litteraturen beskriver ofta så kallade patinor, speciella träsulor på skinnskorna, som skulle användas för att undgå att komma i kontakt med smutsen. Westholm menar att dessa patinor ska ses som en dåtidens stövlar vid slaskiga förhållanden. Genom att använda dem undvek man att skorna skulle bli förstörda av väta. Westholm menar att vi här återigen kan se den schablonartade bilden av dåtidens människor som mindre vetande. Vad säger dåtidens lagstiftning om gaturenhållning? Det finns flera exempel på lagar som starkt påpekar husägarnas skyldighet att renhålla gatan utanför sitt hus. I Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet står det att allmänna gator ska vara åtta alnar breda så att de som åker eller rider ska kunna ta sig fram. Om detta inte följdes debiterades husägaren med böter. I hälsingsborgsexemplaren av Skånelagen framgår hur mycket en husägare som inte höll gatan ren skulle få böta. Första dagen var boten 1 öre, andra dagen 2 öre och tredje dagen 3 mark. Ytterligare information om gaturenhållningen i de medeltida städerna får vi från 1463 års burspråk för Stockholm där det står att husägaren ska underhålla gatunätet utanför sitt hus och hålla rent i sin gränd. Även utanför Sveriges gränser finns det lagstiftning rörande avfallshantering. I vissa städer i medeltida England var det stenhårt att avfall ej fick kastas i vattendrag. Detta på grund av att vattnet skulle användas vid ölbryggning och ingen ville naturligtvis dricka öl som smakade illa. Varför lever då den inpräntade bilden av de medeltida städerna kvar när det finns bevis som visar en sträng lagstiftning för gatuunderhåll? Westholm menar att ”det finns ett behov av att behålla bilden av att äldre tiders människor inte bara var okunniga i det mesta, utan även saknade möjligheter till rationellt tänkande.” Visby den moderna staden Det medeltida Visby är unikt i sitt slag med dess latrinkammare och avloppssystem. Cirka 80 stycken latrinanläggningar är idag dokumenterade. Utifrån det avancerade systemet för avfallshantering måste dåtidens Visby vara ett resultat av noggrann stadsplanering. I väggarna på latrinkammarna fanns utsparade kanaler med tillhörande avloppsledningar. Innan husets uppförande måste en noggrann planering och uppbyggnad av latrinkammare och avloppsledningar vara slutfört. Människorna som var involverade i husbygget var även tvungna att ha kunskap om vart avloppen skulle kopplas samman i det redan befintliga avloppsnätet. För en sådan planering och avancerat bygge krävdes en stadsplan. Latrinkammare var även dåtidens soprum och har brukats från medeltid och ända in på 1800-talet. Utifrån vad som har hittats har så kallade spolade latriner varit vanliga i Visby. I Latrinkammarna fanns det två större öppningar. En av dessa ledde ner från sopnedkastet och avträdet. Den andra öppningen var en manlucka för underhåll och tömning av latrinkammaren. Utöver dessa fanns det ytterligare två mindre öppningar en i öster och en i väster. Golvet i kammaren sluttade mot havet och via den östra öppningen strömmade vatten in och sedan ut genom den västra, latrinen var nu spolad. De spolade latrinerna höll dålig lukt borta från huset och separerade även förorenat vatten ifrån färskvattenbrunnarna. Avfallsvattnet från latrinkammarna fortsatte alltså ut i Visbys avloppssystem. Avloppsrännorna var gjorda av urholkade trädstammar med lock och låg placerade långt ner under den medeltida staden. Avloppssystemet hade havet som slutmål där avloppsvattnet skulle rinna ut. Visbys dåtida avloppssystem är unikt i Sverige. Möjligtvis finns ett liknande avloppssystem i Gamla staden i Stockholm. Visbys gatunät I många av dagens litterära källor går att läsa att marknivån i den medeltida staden höjdes på grund av alla sopor som läts ligga kvar på gatorna. Westholm menar dock att gatunivån höjdes på grund av att gatunätet skulle hålla jämn nivå med tomtnivån. Vid exempelvis nybygge höjdes tomtnivån och därmed var även gatunivån tvunget att höjas. I princip finns det ett lager i Visbys medeltida gatubeläggning. Gatorna var under medeltid belagda med stora kalkstenshällar som sopades och reparerades när det behövdes. På Gotlands Fornsal finns en av medeltidens gatstenar utställd. Stenen är 130 cm lång och är från Lübska gränd. Först under 1600-talet fick man behovet av att byta ut den dåtida gatubeläggningen i många av Visbys gränder. På vilket sätt ska vi förändra bilden av medeltida städer? - Bilden av den medeltida staden fungerar som sägner. Vi har redan en inpräntad tanke av hur staden såg ut och vi vill inte ta till oss nya fakta, säger Westholm. Hon tycker att det är mycket viktigt tvätta bort bilden av medeltida städer som soptippar men menar samtidigt att det är svårt att förändra den bild som redan finns. - Det finns nästan ett behov av att se på dåtidens människor som lägre stående och ovetande för att framställa oss som väldigt nutida och moderna, säger Gun Westholm till Fokus Arkeologi. Källor Intervju med Gun Westholm 2007-11-28 Artikel: Gaturenhållning, avfallshantering och stadsplanering : medeltida teknik belyst av visbyfynd av Gun Westholm, 1995 Kommentera denna artikel Namn: E-post: Kommentar:

Gun Westholm är medeltidsarkeolog och arbetar på Gotlands Fornsal. Genomskärning av en avloppsledning tillverkad i trä. foto: Niklas Wirsén (Foto från Gotlands Fornsal) Medeltida gatsten utställd på Gotlands Fornsal. foto: Niklas Wirsén (Foto från Gotlands Fornsal)

Fokus Arkeologi